Med ”planerad stadsutveckling” avses varje form av stadsutveckling där särskilda riktlinjer för utvecklingens utformning och placering skapas innan den befrukts. En planerad stadsutveckling är vanligtvis en noggrant kalibrerad och selektiv utveckling av markanvändningsfunktioner för att uppfylla specifika ändamål, ofta ekonomiska, sociala och/eller miljömässiga. Som sådan är en planerad utveckling en ordnad uppsättning blandad användning och oförenlig markanvändning, inklusive bostäder, rekreations-, kommersiella och/eller industriella anläggningar, allt i ett inkluderat komplex eller indelning. Denna typ av utveckling involverar i allmänhet flera byråer eller enheter som är involverade i utveckling, inklusive utvecklare, planerare, finansiella investerare, fastighetsförvaltare, fastighetsägare och andra individer eller grupper. I de flesta fall deltar privata organisationer i planering och utveckling av ett planerat stadsområde.
Att skapa ett planerat stadsområde är ingen lätt uppgift. I själva verket kan ingen utveckling vara helt framgångsrik på grund av en mängd olika omständigheter, inklusive tidpunkt och lokalisering, befolkningstillväxt, markanvändning och zonindelningsbegränsningar, samt konkurrerande prioriteringar bland olika deltagare. Processen med att utveckla ett planerat stadsområde är därför en lång process. Ofta tar planeringsprocessen upp till tre år att slutföra. Det krävs också att stora mängder forskning och offentliga bidrag granskas innan något planeringsbeslut fattas.
Stadsutveckling sker i en mängd olika miljöer. När det gäller läge inkluderar planerade stadsutvecklingar de som utvecklats längs motorvägar, höghus, i megastäder eller i mindre städer. Stadsområden omfattar också områden som utvecklats av jordbruks- eller industriskäl. Stadsutvecklingen tar också hänsyn till kulturen och demografin hos de människor som kommer att leva i utvecklingen.
Att planera ett planerat stadsområde är en flerstegsprocess. I början är ett team av experter, inklusive transportplanerare, stadsplanerare, ingenjörer, arkitekter, markplanerare, demografiska forskare och andra specialister på relaterade områden involverade i fastställandet av de grundläggande målen och målen för utvecklingen. Dessa mål kombineras sedan med relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga överväganden. Efter detta planeringsstadium läggs ett åtgärdsförslag fram för finansieringsorganet eller intressenten för granskning och godkännande. Om finansieringen godkänns utarbetas sedan en genomförandeplan för att visa processen genom alla steg från början till.
Planeringsstadiet är ofta indelat i tre viktiga steg: förberedelse, analys och kontroll. Förberedelserna innebär att förslaget och tillhörande dokument utarbetas för inlämnande till de berörda organen. Detta inbegriper att utarbeta den tekniska planen. Analysen handlar om att identifiera de lämpligaste platserna och teknikerna som ska användas för den föreslagna utvecklingen. Slutligen omfattar kontrollen alla aspekter av projektet, från upphandling till konstruktion och underhåll.
Resultatet av en planerad stadsutveckling kommer att variera kraftigt beroende på de prioriteringar och resurser som finns tillgängliga på varje plats. I allmänhet är det vanligaste resultatet att de mest livskraftiga platserna väljs ut för utveckling, även om det inte alltid betyder att resultatet är optimalt. I vissa fall kan detta leda till konflikter mellan konkurrerande prioriteringar, där projekt ofta måste läggas på hyllan på grund av brist på lämpliga platser. I vissa fall kan processen också visa sig vara för kostsam för vissa prioriterade områden, med lite utrymme för avvikelse. Stadsplanering är en viktig process som har mycket att erbjuda både utvecklare och intressenter.
Stadsplanering är också mycket användbart för att utvärdera potentiella projekt. Genom att samla in feedback från en mängd olika intressenter och jämföra dessa med de ursprungliga planerna kan planerare identifiera förbättringar som kan göra projektet mer effektivt och lönsamt. Detta kan ofta vara den enda delen av projektet som klienten får full uppmärksamhet. När denna feedback har samlats in och analyserats kan projektet börja ta form, vilket ofta resulterar i ett bättre resultat än vad som kunde ha förutspåtts i planeringsstadiet.
Planering anses ofta vara en av de mest utmanande aspekterna av alla projekt. Det är inte bara de största utgifterna utan också det viktigaste steget för att avgöra om ett projekt är framgångsrikt och om det bör genomföras. Detta resulterar i ett stort tryck på arkitekter, ingenjörer, utvecklare och andra yrkesverksamma som är involverade i planeringsprocessen, vilket ofta ger dem mindre tid att fokusera på sina designkoncept eller att ge sig själva tid att förbereda sina slutliga argument och briefs. Men genom att noggrant planera projektets milstolpar kan proffs se till att varje del av det har tänkts igenom in i minsta detalj, vilket säkerställer att projektet levererar sina löften och mål.
Senior rådgivare inom fastighetsbranschen. Styrelseledamot och mentor.