Fastighetsutveckling, även kallad fastighetsinvesteringar, är en investeringsstrategi som omfattar aktiviteter som sträcker sig från renovering och inflyttning av befintliga byggnader till förvärv av ny fastighet och återförsäljning av sådan fastighet till andra. De fastigheter för vilka investeraren har den bästa vinstpotentialen är de som uppfyller fastighetsutvecklingsmålen. Denna strategi kan i stort sett klassificeras i två huvudkategorier, bostads- och kommersiell fastighetsutveckling. Inom var och en av dessa breda kategorier finns underkategorier, nämligen lokal egendom och kommersiella fastigheter, bostäder och industrifastigheter samt samhälls- och myndighetsfastigheter.
Den första kategorin, fastighetsutveckling, omfattar byggande och inredning av hus och lägenheter på grundval av mark. Den vanligaste formen av bostadsfastighetsutveckling är den som bygger på den så kallade ”gröna” arkitekturen, där grönt innebär en minimal användning av energi, vatten och andra resurser, och som har främjats av städer i olika länder som ett effektivt sätt att minska fattigdomen i städerna. En annan vanlig form av bostadsfastighetsutveckling är den som bygger på ”smart tillväxt”, det vill säga den utveckling som fokuserar på att införliva de olika teknikformerna i byggandet av byggnader. Utvecklare av sådana projekt syftar till att göra sin utveckling miljövänlig och energieffektiv, och de gör också ansträngningar för att skapa fritids- och rekreationsplatser i närheten av projekten, vilket erbjuder en välkommen förändring från de ofta överfulla och överbelastade gatorna och torgen i traditionella städer. På detta sätt strävar utvecklare efter att skapa hälsosamma samhällen där människor kan interagera på ett positivt sätt och bygga hälsosamma relationer med varandra. Ett tredje sätt att genomföra bostadsfastighetsutveckling är att de ibland ger möjlighet att bygga prisvärda bostäder och därigenom hjälpa människor som annars kanske inte hade råd med hus av en viss kvalitet eller design.
Den andra kategorin av fastighetsutveckling gäller byggandet av strukturer till stöd för en enda vägplanering. Envägsbyggen har blivit framträdande under de senaste decennierna och det handlar om en utveckling där planeringsprocessen inte kräver tillstånd från högre myndigheter eller ansökningar om ytterligare bygglov. Denna typ av konstruktion förlitar sig enbart på lokala myndigheters godkännanden och byggregler, och inga ytterligare indata från externa källor. Denna typ av konstruktion har vuxit enormt i popularitet under de senaste åren, särskilt på grund av det växande antalet höghus som byggs i stadens centrum av utvecklare med liten formell planeringserfarenhet.
Den tredje kategorin av fastighetsutveckling gäller byggandet av byggnader till stöd för utveckling av infrastruktur som kommer att stödja utrymmen med flera hyresgäster. Flerbostadshus involverar flera enheter som hyrs av hyresgäster, och dessa inkluderar en del butiksutrymme och vissa kontor. Sådana byggnader kommer ofta att byggas på samma plats som kommersiella byggnader eller kontorsbyggnader, men i många fall kommer hyresgäster att förses med alternativa utrymmen i byggnadens lokaler. På så sätt skapas en blandad butiks- och kontorsyta, där de kommersiella hyresgästerna upptar bottenvåningen och kontoren på övervåningen.
En annan kategori av fastighetsutvecklingsprojekt gäller bostadsrätter. Till skillnad från lägenheterna söker dessa konstruktioner inte förhandsgodkännande eller bygglov. Den största fördelen med en bostadsrätt över ett hyreshus är hur lätt omvandlingar kan ske. Många bostadsrätter är fristående och kräver bara en ansökan om tillstånd för att få upp byggnaden till kod. Byggprocessen innebär inte mycket mer än att placera några enheter tillsammans och föra dem upp till aktuell kod. Konverteringar är mycket billigare att genomföra än komplexa byggprojekt, och det är en anledning till att bostadsrätter blir alltmer populära.
Den fjärde och sista kategorin av fastighetsutvecklingsprojekt omfattar byggandet av affärsbyggnader. En affärsstruktur kommer att bestå av en byggnad med minst en våning och ibland mer. Precis som bostadsområden kommer affärsstrukturer att söka bygglov innan byggnationen påbörjas, och det kommer att bli nödvändigt för arkitekter att lämna in planer för byggnadens utformning och läge med avseende på trafikmönster och stadsplanering. Arkitekter kommer också att behöva tillhandahålla kopior av detaljerade ritningar av sina planer till lokala myndigheter och ge skriftligt tillstånd för konstruktionen. Vissa arkitekter kommer att arbeta självständigt och anställa proffs för att övervaka deras konstruktion, men de flesta kommersiella fastighetsmäklare kommer att ha en arbetsrelation med flera olika typer av arkitekter.